13 november 2013

Hur tänker du när du fotar?

För superlänge sen gjorde jag ett frågeinlägg och jag har inte ens svarat på alla frågor men svar skall det bli så småningom på allt ni har undrat. Jag delar upp frågorna lite så det inte blir för maffigt. Vi börjar på, anonym undrade:
-Hur tänker du (ni?) när du fotar? Dina bilder är helt underbara. Har du några tips om man (jag) vill lära sig fota så här fantastiskt vackert?

Roligt att du tycker om bilderna! Jag får oftast snabbt en väldigt tydlig bild i mitt huvud hur jag vill arrangera, ordna, beskära, ja helt enkelt skapa en bild när jag skall illustrera något eller när jag har fått ett uppdrag eller en idé. Jag tänker mycket i termer rörelse/ordning, kontraster, färger och känsla. Däremot kan det räcka lite längre att hitta den rätta bakgrunden, passande rekvisita osv. och förverkliga det hela. 


Då jag själv är med på bild är det oftast Christian som fotograferar (jag har inte ännu köpt en sådandär självutlösarmanick). Jag försöker förklara åt honom hur jag vill ha beskärningen på bilden, vad som skall vara med och inte och i vilken höjd kameran skall hållas för att bilden skall bli så som jag ser den i mitt huvud. Ibland fotograferar jag först snabbt en bild och visar honom hur jag tänker.


När jag fotograferar rum eller inredning försöker jag flytta på möbler och detaljer och beskära bilden på ett sådant sätt så den upplevs som harmonisk. Det kan innebära att jag flyttar på föremål några centimeter i taget hit och dit tills allt passar in. I ett hem fullt med prylar som vårt blir det extra svårt att få till en bra bild eftersom allt krockar med allt och bilden börjar lätt kännas rörig. Ändå tycker jag om maximalism och ett bra tips är att försöka hålla sig till mycket saker i en bild eller lite, mittemellan kan bli tråkigt.


Skall man fotografera folk är det förstås mycket tacksamt med lekfulla människor som lever ut sin personlighet genom bilden. Vill man ha bra bilder av människor är det enklast att fotografera sådana man känner eller har skapat en god kontakt till, de bjuder oftast på mycket mer än okänt folk om det nu inte är goda skådespelare man lyckats fånga.




Att gå nära och leka med perspektiv kan vara effektfullt. När jag fotograferade produktbilder för Acos retroflaska försökte jag också tänka in en berättelse i bilden.


För att få 70-tals känsla sökte jag passande omgivning och rekvisita.




Att jobba med kontraster ger spänning, här kontrasterar huden och lotionen bra mot traktorn och metallhinken.


De som har hängt med här ett tag vet att jag tycker om att samla och ordna saker. Att fotografera många saker av samma sort är ett enkelt sätt att få något att se bra ut,  ser det inte bra ut så bildas åtminstone ett helt nytt mönster. 


Det blir en bild i bilden.


Udda föremål ihop är roligt att leka med och att försöka fånga eller skapa en rörelse i bilden gör den ofta intressantare.


När jag fotograferar knäpper jag inte några bilder utan massor. Speciellt om det är människor som skall vara med på bild och det finns tid att tillgå. Har man tagit hundra bilder är chansen större att man får en bra bild än om man bara har tio bilder att välja mellan. Förstås raderar jag de dåliga bilderna så jag hittade inte så bra exempel att visa men här ser ni en gammal bild jag fotograferade till hemsidan. Vi fotograferade som vanligt många bilder med kameran på stativ och rätt så dåligt ljus. Som tur är går det mesta att rätta till i Photoshop.


Jag använder mig av Photoshop när jag redigerar mina bilder, där finns det helt otroligt många möjligheter att förbättra sina bilder och göra effekter. Googlar man hittar man bra Photoshoptips och lektioner i bildbehandling. Jag använder mig själv ganska mycket av actions eller funktionsmacron, effekter i flera steg som man genom att trycka på play får utförda i ett huj. Man spelar alltså in de redigeringssteg man ofta gör eller tycker om för att spara tid då man vill göra samma sak flera gånger. Det finns också massor av färdiga actions att köpa eller ladda ner gratis om man inte vill eller kan göra egna.




Vill man ha bra bilder så skall man inte ha kameran i ett skåp utan ha den med sig och vara beredd. Mitt i allt händer det. Hos oss händer det saker hela tiden, det är upplagt för bra bilder men det kräver ändå mer än ett knapptryck så sällan blir det så mycket fotograferat i alla fall. 

När Instagram har gjort entré så har det här med bildflöde och bildkommunikation fått ytterligare en betydelse. Jag har inte ännu blivit helt Instagrambiten men visst är det ett mycket behändigt sätt att kommunicera. Oavsett vilken form man än inhalerar bilder så tror jag de flesta är överens om att bilder har stor betydelse och det viktigaste är att lyckas förmedla ett budskap och spara på minnen.

09 maj 2013

Svar på frågorna, del 1.

Anki: Vi har målat underredet/skivan till vårt tvättfat med linoljefärg. Skivan som är gjord av gamla golvplankor var redan vid tillverkningen lite sprucken, hur som helst har det inte blivit värre. Fuktigheten är inte så stor/långvarig i ett badrum att den skulle ha någon inverkan på en äkta trämöbel. Fukten försvinner i ventilationen och ut i resten av huset då man har badrumsdörren öppen. Färgen har fungerat bra, på några ställen har det kommit fläckar av tallsåpa och liknande. Jag har målat skivan ett tunt varv i två repriser under tre år för att bättra på färgen där det uppstått fläckar.


Matilda: Ytan på vår gjutna bänkskiva är vi riktigt nöjda med. Det ser inte ut som om skivan är målad, färgen har sugit bra in i ytan, trots det är ytan mycket lätt att torka av. Bänken är på den sida av köket som vi använder minst så den utsätts inte för så stor nötning. Den gränsar till diskbänken så en del fläckar har den fått men inga direkt synliga eller irriterande. Sedan vi flyttade in hösten 2010 har vi en gång bättrat på färgen med en tunn strykning, delvis för att vi ville ha den lite mörkare. 

Charlotta: Ha, ha, rolig fråga. Här kommer ett rabblande halvpinsamt ljudklipp som jag just läste in i datorn, (huj så man låter när man hör på sig själv, föreställ dig en lite gladare ton) så då vet du ungefär "på vilket språk" du kan läsa bloggen i fortsättningen!






Anonym 1: Vi ordnar Loppisrace i år, det blir lördagen den 6 juli kl. 10–22, välkommen!
Mer info: www.loppisrace.fi


Anonym 2: Våra golv har en 26 cm tjock trossbotten som är isolerad med cellulosafiber (tidningspapper). Undertill är den panelad med råspont och vindskyddsskiva. De gamla golvbalkarna är bevarade och skålningen är anpassad efter dem. Glesbrädningen för värmefördelningsplåtarna löper parallellt med golvbalkarna som har huggits och hyvlats jämna ovanifrån.

Plankorna har vi kantat med handcirkel på skena och fräst ett spår med överhandsfräs och spontat ihop dem med 6 mm mdf remsor. Vi har också hyvlat ner plankorna underifrån för att få likadan tjocklek på dem alla, tjockleken varierar mellan 32–45 mm i olika rum. Många säger att tjockleken inte bör vara mer än 32 mm för att värmen ordentligt skall kunna ta sig igenom men vi har inte märkt någon skillnad trots att vi har olika tjocklek på våra golv.

Golvplankorna ligger direkt mot plåtarna och har skruvats glest fast i golvbalkarna med genomgående skruvar, skruvhålen har vi pluggat åter. (Plankorna torkade ihop rejält när vi slog på golvvärmen och vi lät golven ligga en tid innan vi skruvade fast dem.) Plankorna har slagit sig en aning av värmen men inte spruckit. 

Anonym 3: Vi får vår inkomst härifrån

Anonym 4: Redan vid köpet av second-hand kläder försöker jag köpa plagg av bra kvalité eller material så som bomull, ylle, lin eller läder just för att slippa få kläder som är svårskötta. Ibland är plaggen välanvända och går sönder, det händer att jag lappar i och syr sådana plagg jag tycker om. För tillfället när vi bara har nedrevåningen i bruk har vi dåligt utrymme för våra kläder och klädvården är minsann inte den bästa, men jag drömmer om ett strukturerat och välordnat klädrum på vinden.

Anonym 5: Vi har testat Allbäcks, Uulas och Tikkurilas linoljefärger men tyckt bäst om Ottossons, därför är det också den vi säljer och målar med. Det är väldigt länge sedan vi testade de tre först nämnda så jag kan inte säga hur de är idag, om de utvecklats. Allbäcks färg var helt trevlig att jobba med men inte lika täckande och pigmentstark enligt mitt tycke som Ottossons färg.

Johanna: I vår första lägenhet hade vi en blå loppisinköpt soffa, röda Ikea fåtöljer, en knallblå gammal oljetunna som sidobord och vita gardiner med gula hästar på! Jag kan nog helt klart säga att det inte är något jag skulle möblera med idag, möjligen oljetunnan i så fall.  I köket hade vi ett gammalt köksskåp, vårt första gemensamma renoveringsobjekt, det hänger med än idag och det tycker vi mycket om. När vi köpte vårt första hus för tolv år sedan inredde vi det ganska likadant som idag. Visst har smaken förändrats delvis men vi har nog alltid tyckt om lite ovanligare lösningar, färgkombinationer och föremål. Det som gör att jag fastnar för något är främst form, färg och material. När Christian väljer något i inredningsväg är det oftast 50–60-tal eller riktigt välgjorda gamla grejer.

Återkommer till de resterande frågorna, de kräver lite mera skrivarbete!

04 maj 2013

Våga fråga!

Nu blir det frågestund! Denna blogg är betydligt mera en bildblogg än en textblogg men jag har inte hunnit producera något nytt spännande bildmaterial så då tänkte jag att vi kunde få till lite text istället. Ni får ställa frågor, om det finns, så skall jag försöka svara i ett kommande inlägg!
(En del svar på frågor hittar ni redan under just den kategorin eller i menyns högra hörn.) 

17 november 2011

Köksdetaljer



Här är ett urval av sjuttioåtta bilder som jag har fotograferat till Solängens serviceboende. Bilder i serier där de flesta kommer att hänga i matsalarna.
Förhoppningsvis kommer de att glädja de äldre och ge upphov till samtal och minnen.
_ _ _

Gällande gårdagens målningsbild så kom en fråga om vi alltid målar i fina kläder eller om bilderna är arrangerade, bra fråga som jag har fått flera gånger, här är svaret: Jag målar alltid i de kläder jag har på mig för dagen. Eftersom jag ofta målar saker flera gånger i veckan, ibland flera gånger om dagen orkar jag aldrig byta om till andra kläder.


Christian använder byggarkläder ibland, men oftast inte när det gäller målaning som nog också är något av det mindre nedsmutsande vi gör. När det gäller att kånka omkring gamla dammiga möbler och fönster så borde man faktiskt ha någon form av arbetskläder på sig men jag vill hellre använda sådana kläder jag trivs i. Vilket förstås resulterar i en hel del förstörda klädesplagg men eftersom de många gånger är köpta billigt på loppis så blir det väl automatiskt så att man inte är så försiktig.


Med andra ord, bilderna är inte alls arrangerade när det gäller klädval och jag går oftast omkring i fläckiga klänningar som jag tycker mycket om! (Förresten får man bort linoljefärg från kläderna genom att gnugga in lite såpa på fläcken.)

16 september 2011

Fyndiga garderoben



Eftersom färg och form intresserar mig är det naturligt att intresset också förutom i inredning avspeglar sig i de kläder som jag och familjen använder. Därför har jag nu gjort en ny kategori som jag kallar "fyndiga garderoben" där jag tänkte visa er hur man kan klä sig roligt, billigt och snyggt på samma gång. När det kommer till accessoarer visar jag lika gärna granna burkar och lampor som smycken.

Tröja: Minimani, 4,90 €.
Kjol: Loppis i Smedsby, 1 €.
Halsband: Bloppis i Vasa, 1 €.
Bricka: Beställdes för ca 5 år sedan med ett eget tyg från en bricktillverkare i Sverige.
Mugg: Loppis i Terjärv, 1,5 €.
Glas:
Loppis i Gnosjö, Sverige, 10 kronor för alla.




Många klädesplagg i vår familj är köpta i andra hand, kläder som vi har fått eller sådant jag sytt.
Förutom att det är ekonomiskt och ekologiskt att köpa kläder second hand är det en mycket roligare utmaning att få till bra kombinationer än klädbutikernas färdigserverade förslag.

Då vi flyttade från landet till stan när jag gick på åttan, 1993, hade jag Pingstkyrkans fyndkällare på gångavstånd, det var där mitt loppisintresse startade. På den tiden, Lewis 501-eran, då talade man inte högt om sina loppisbesök och Pingstkällarfynd, men inombords bar jag dem med stolthet, favoritfyndet från källaren var en gul, brun och beige-bredrandig polotröja från 70-talet.




Klänning: Nada Nord, 2 €.
Hantel: Sommarloppis i Kristinestad, 2,50 €.
Kaffekopp: Måndagstorg i Jakobstad, 1,5 €.
Plåtburk: Juthbackamarknaden, 4 €.
Flottör: Auktion i Nordanå, minns inte riktigt, men kanske 5 €.
Skor: En av bybornas gamla ungdomsskor som jag köpte av hennes svärdotter på loppis i Jakobstad för 10 €.











Hatt: Uff i Tammerfors, 10 €.
Yllejacka: Loppis i Smedsby, 7,50 €.
Blommig tunika: Loppis i Purmogården, 1,50 €.

Byxor: Sydde jag själv år 2003.
Läderhandskar: Nada Nord, 1 €.
Skor: Köpte jag 1996 vid Drängstugans loppis i Purmo för 10 mark, första gången jag var på "friasresa" till Purmo.

Skorna har blivit flitigt använda, klackarna har jag bytt en gång och nu är det dags för dragkedjsbyte.
Cykel: Den var på väg till ekorosk, vi tog hand om den istället.




Sist ett svar till Johanna som skrev:
"Härliga bilder och så snygg du är för att ha fött en drös med härliga pojkar. Vad gör du för att hålla dig i trim, tränar du eller tänker på vad du äter?
Tycker att du ska börja med dagens outfit..."

Det här inlägget tangerar ju lite dagens outfit, men jag har lite svårt att koppla mig själv till det ordet så det fick bli "fyndiga garderoben" istället.

De fyra barnen och vårt husbyggande har nog på ett naturligt sätt sett till att jag hålls igång. Jag gör inget medvetet alls för att "hålla mig i trim", har inte varit på ett gym sedan det obligatoriska besöket på nian. Gillar inte gymnastikgrupper, det känns för förutsägbart och styrt för mig, dessutom har jag otroligt dålig koordination så jag skulle aldrig hänga med och göra bort mig totalt. Då plockar jag hellre byggmaterial på gården, jag tror egentligen att jag är ganska stark i förhållande till min kroppsbyggnad men någon som har sämre kondition än mig hittar man nog inte.

Jag sitter mycket vid datorn, äter alldeles för mycket godis och borde säkert röra på mig mera, är ju över trettio nu och kan inte sitta med benen i en kringla en timme utan att det sen är svårt att röra på sig igen. Kanske jag ändå med det höga och effektiva livstempot lyckas bränna kalorier, inte vet jag.

Äter alltid massor med morgonmål men sen kanske jag inte äter förrän på kvällen eftersom jag inte hunnit innan, eller så är jag mitt uppe i något roligt så jag glömmer bort att äta. Jag vet, man skall inte leka med sånt. Jag försöker bättra mig. Annars dricker jag bara vatten, mycket vatten, ibland te eller saft om det är någon som trugar riktigt mycket.

01 augusti 2011

Hur har vi råd att leva som vi gör?



Efter artikeln om oss i Hesari ställde en läsare följande fråga:

"Ihanalta kuulostaa... mutta miten ihmeessä kuusihenkisellä perheellä on varaa tällaiseen elämäntyyliin? Pelkkä rakennusprojekti syö varmaan huimasti rahaa."

(På svenska: "Låter härligt, men hur i hela världen har en sexpersoners familj råd med en sådan här livsstil? Bara byggnadsprojektet i sig slukar säkert massor av pengar.")

Svar: Det handlar om val och prioritering, för att ha råd att leva som vi gör har vi valt bort en hel del saker som andra kanske räknar som en självklarhet i en västerländsk livsstil.

Några exempel:

• Sedan vi blev tillsammans (för över 15 år sedan) har vi aldrig sovit på hotell eller varit på en utlandssemester längre än till Sverige.

• Vi köper mycket sällan nya saker och kläder. Behöver vi något tänker vi först om vi kan göra det själv, om inte, söker vi på loppis eller köper på annat sätt i andra hand. De flesta av våra kläder är reainköp, från loppis eller är hemsydda. Tror faktiskt inte vi någon gång köpt ett klädesplagg dyrare än 30 euro.

• Vi har ingen hemmabio anläggning, bara en tjock-tv med billigaste kanalpaket och vi sätter sällan pengar på teknik.

• Vi går inte till frisören, jag rakar håret på pojkarna och Christian klipper mitt.

• Vi har aldrig besökt ett gym eller en kosmetolog. Café-, bio- och krogbesök görs högst 2 gånger/år.

• Vi äger minimalt med sportutrustning.

• Vi köper billig men bra basmat, äter ute med familjen ca 1 gång varannan månad. Köper ofta mat med utgående datum och fryser in, vi röker inte och köper sällan alkohol. Det finns också en hel del onödiga saker som vi inte köper, t.ex. våtservetter, nagellack och liknande.

• Vi har inte villa, båt, husbil eller sittgräsklippare.

• Våra mobiltelefoner är av 39 euros varianten.

• Vi behöver inte köra många långa kilometer till arbetet utan kan gå eller cykla.

• Vi har inte anställt någon att bygga vårt hem och inte köpt ny komplett inredning till alla kvadratmeter med målet att allt skall vara klart inom ett år. Vi har hållit på med vårt hus i åtta år och det är långtifrån klart. Vi bodde sex år med hela familjen på sextio kvadrat. Det får ta sin tid det tar att bygga, fast tio år till, vi bygger vartefter vi har råd och använder mycket återvunnet material.

Skulle vi göra/köpa allt det uppräknade här ovan skulle vi säkert behöva några tusen till i månaden, båda arbeta minst 80 timmar i veckan med ett arbete som ger mer betalt än det vi håller på med idag och ha barnen i heltidsdagis.

Det har aldrig varit en lockande livsstil för oss och vi har istället valt att bygga upp vår egen arbetsplats kring det vi ändå skulle syssla med för att finnas nära till hands för barnen och delvis kunna arbeta hemifrån och bestämma våra arbetstider.

Det betyder inte att det är lätt och lite arbete att vara företagare med den livsstil vi har. Vi arbetar ändå säkert 80 timmar i veckan, men det känns inte alltid som arbete när man håller på med det man trivs med. Våra val betyder inte heller att vi inte vill göra något av det listade här ovan, det är bara sådant som vi valt att avstå från för tillfället för att kunna välja sådant som känns viktigare för oss just nu. All respekt till de som prioriterar annorlunda än oss, huvudsaken är att man vet vad man prioriterar, varför och att man verkligen vill prioritera det.

En av sönerna frågade en gång, "mamma, är vi fattiga? I kortfattad version svarade jag; vi har inte mycket pengar, men vi har så mycket annat som är mera värdefullt och rikt för oss än pengar. Klyschigt, men sant, och det är något vi är väldigt tacksamma över.

  © Blogger template Simple n' Sweet by Ourblogtemplates.com 2009

Back to TOP